De flesta markarbeten börjar med schaktning. Det är det grundläggande momentet – att ta bort och bearbeta jord för att skapa rätt förutsättningar för det som ska byggas. Men ibland är marken hårdare än väntat. Berg nära ytan, stora stenblock i leran eller en bergknall mitt i byggzonen kräver en annan approach. Det är då sprängning eller mejsling kommer in i bilden.

Den här artikeln handlar om schaktning och bergarbeten – vad som är möjligt med grävmaskin, när sprängning är nödvändig och vad du som beställare behöver veta om tillstånd, säkerhet och kostnader.

Schaktning med grävmaskin – vad som faktiskt går

En modern grävmaskin kan hantera ett brett spektrum av markförhållanden. Lera, sand, morän och lös fyllnadsjord schaktas utan problem. Komprimerad morän och hårdare lerjord kräver mer kraft men är fullt hanterbart med rätt maskinval.

Gränsen går vid berg och hårt bergliknande material. En grävmaskin med mejsel – ett hydrauliskt hammaraggregat – kan bryta ned vittrat berg, lösa bergbitar och bergbunden morän till en viss gräns. Men fast berg kräver sprängning eller borr och mejsel under längre tid, vilket ger höga kostnader och lång genomförandetid.

Det är anledningen till att en geoteknisk undersökning och en bergöversikt är värdefullt underlag innan ett markprojekt startar. Att veta om berg finns inom schaktningsdjupet – och på vilket djup – ger ett realistiskt kostnadsunderlag och undviker obehagliga överraskningar när maskinen väl är på plats.

Bergschakt och bergarbeten

När berg behöver avlägsnas finns tre metoder beroende på volymen, bergtypen och omgivningarnas känslighet.

Mejsling med hydraulisk hammare är det tystaste alternativet och passar för begränsade volymer vittrat eller sprickrikt berg. Det är en långsam metod men alstrar inga vibrationer av sprängningskaraktär och kräver inga tillstånd utöver normal bygglovshantering.

Borrning och kilning – att borra täta hål i berget och driva in kilar som splittrar det längs naturliga sprickplan – är ett annat tyst alternativ för begränsade volymer. Det är en hanterksintensiv metod som ger låga vibrationer och passar i tätbebyggda miljöer nära befintliga byggnader.

Sprängning är den effektivaste metoden för större bergvolymer och fast, kompakt berg. En certifierad sprängare borrar hål, laddar med sprängmedel och utlöser sprängsalvorna i en kontrollerad sekvens. Det är den snabbaste och mest kostnadseffektiva metoden för stora bergarbeten men kräver tillstånd, säkerhetsavstånd och varsling av grannar.

Tillstånd och regler för sprängning

Sprängning i tätbebyggt område är noggrant reglerat. Polismyndigheten utfärdar språngtillstånd och kräver en anmälan med uppgifter om plats, tid, ansvarig sprängare och säkerhetsåtgärder. Sprängaren ska vara certifierad – i Sverige krävs sprängkort utfärdat av SIS eller motsvarande certifieringsorgan.

Grannar och berörda ska normalt varslas i förväg. I känsliga lägen – nära befintliga byggnader, under pågående verksamhet eller i närheten av kulturhistoriska byggnader – krävs vibrationsmätning för att säkerställa att sprängningarna inte orsakar skador på omgivande konstruktioner.

Sprängmassor som tas upp måste hanteras. Krossad berg kan i de flesta fall användas som fyllningsmaterial eller bärlager på tomten – det är ett värdefullt material som sparar kostnaden för att köpa in makadam och grus. Överskottsmassor som inte kan användas på tomten måste transporteras bort till godkänd mottagning.

Vibrationer och skaderisker

Sprängning och mejsling alstrar vibrationer som sprider sig i marken och kan påverka omgivande konstruktioner. Vibrationerna mäts i partikelhastighetens toppvärde – mm/s – och jämförs mot riktvärden som beror på byggnadens konstruktion och ålder.

Svensk standard SS 4604866 anger riktvärden för vibrationer från sprängning och maskinarbeten i förhållande till byggnadstyp. Äldre byggnader av trä eller lättbetong tål lägre vibrationsnivåer än moderna betongkonstruktioner.

I känsliga lägen installeras vibrationsmätare på angränsande byggnader och registrerar vibrationsnivån vid varje sprängning. Om nivåerna överstiger riktvärdena anpassas sprängsekvenserna. Det är ett krav som seriösa bergentreprenörer hanterar som standard, inte som ett tillval.

Kostnadsbilden för bergarbeten

Bergarbeten är kostsamma jämfört med schaktning i jord. Det är ett faktum som är viktigt att kommunicera tidigt i ett projekt för att undvika budgetöverraskning.

Mejsling med hydraulhammare kostar typiskt 3 000–6 000 kronor per kubikmeter frilagt berg beroende på bergtyp och tillgänglighet. Sprängning är billigare per kubikmeter vid större volymer – 1 500–3 000 kronor per kubikmeter är ett rimligt riktvärde – men har en grundkostnad för tillstånd, etablering och säkerhetsåtgärder som gör det olönsamt för riktigt små volymer.

Att inte veta att berg finns i schaktningsdjupet och att stöta på det under pågående projekt är en av de dyraste situationerna som kan uppstå i ett markarbete. Tidsplan och budget påverkas och det är svårt att hantera kostnaden som en tilläggsbeställning utan god kommunikation och ett tydligt avtal om hur oförutsedda markförhållanden hanteras.

Masshantering – vad som händer med det som schaktas upp

Schaktmassor är inte ett problem som försvinner av sig självt. Varje kubikmeter jord och berg som tas upp måste tas om hand – antingen på tomten eller bortransporteras.

Ren jord och berg kan i de flesta fall återanvändas som fyllning på tomten, som bärlager under hårdgjorda ytor eller som material för terrassering. Det är ett rationellt och kostnadsbesparande upplägg som minskar både transportbehov och behovet av inköpt material.

Förorenad jord är en annan kategori. Jord som innehåller oljerester, tungmetaller, bekämpningsmedel eller andra föroreningar klassas som farligt avfall och kräver provtagning, klassificering och transport till godkänd deponi. Det är kostsamt och tidskrävande – och ett starkt skäl att genomföra en miljöteknisk markundersökning innan schaktningen påbörjas på tomter med industrihistorik.

Schaktning nära befintliga byggnader

Schaktning i närheten av befintliga byggnader ställer krav på extra omsorg. Grundens bärförmåga kan påverkas om schaktningen sker för nära och för djupt utan att stödkonstruktioner används.

En grundregel är att schaktning som sker djupare än en viss nivå i närheten av en befintlig byggnad kräver att en konstruktör bedömer påverkan på den befintliga grundläggningen. Det är inte en åtgärd som kan improviseras på plats – det kräver planering och dokumentation i förväg.

Spontning – att slå ned stålprofiler eller spuntar längs schaktkanten för att hålla jordens sidor stabila – är standardåtgärden vid djupare schaktning i känsliga lägen. Det är en merkostnad men en nödvändig sådan för att undvika ras och skador på angränsande konstruktioner.

Att välja rätt aktör för schaktning och bergarbeten

Schaktning och bergarbeten kräver rätt maskinpark, certifierad personal och erfarenhet av de specifika markförhållandena på platsen. Det är inte ett område där priset är det enda urvalskriteriet.

En erfaren markentreprenör kan bedöma markförhållandena, identifiera risker i förväg och kommunicera tydligt om vad som ingår i offerten och hur oförutsedda förhållanden hanteras. Det är information som är lika värdefull som priset i sig.

AK Entreprenad genomför schaktning, bergarbeten och markberedning för villor och byggherrar med rätt maskinpark och dokumenterad erfarenhet av varierande markförhållanden – från lera och morän till berg och fyllnadsmassor som kräver extra hänsyn.

Checklista inför schaktning och bergarbeten

• Geoteknisk undersökning genomförd – vet du vad som finns i marken?
• Ledningskartläggning klar – inga kablar eller rör i schaktningsområdet?
• Miljöteknisk undersökning vid behov – finns föroreningar i marken?
• Språngtillstånd sökt i god tid om bergarbeten förväntas
• Grannar varslade om schaktnings- och sprängningsarbeten
• Avtal om hantering av oförutsedda markförhållanden klart med entreprenören
• Plan för masshantering – var ska massorna och kan de återanvändas?
• Vibrationsmätning planerad om arbeten sker nära befintliga byggnader